11-10-24
Detta är ett försök att visa på en sanning om FN och dess följder samt den ologiska fångutväxlingen av Gilad Shalit.
Israel landet som pekas ut och föredömts fler gånger än resten av världens länder sammantagna.
Förenta nationerna, FN:s Generalförsamling har fördömt Israel 21 ggr av tot. 27 resolutioner.
FN som till alldeles nyligen ansåg Khadaffis Libyen vara och besitta dom
rätta egenskaperna till att leda kommissionen för mänskliga rättigheter, märkligt blir det då, när man tar del av världens ledares glädje över diktatorns fall, och detta mindre än ett år efter Khadaffis ledarskap i FN:s råd för mänskliga rättigheter! Våra svenska politiker hakar på, som en mun stämmer de in i glädjen över att diktatorns välde är över.
På Saddam Husseins tid ansåg FN, Irak besitta kunskapen att leda FN:s
nedrustningskommissionen! Men varför blicka bakåt, idag leds FN:s säkerhetsråd av det Hizbollastyrda Libanon, en terroristorganisation leder den grupp vars uppdrag är att säkerställa fred i världen!
Israel, landet som oftas är ett av de första länderna på plats för att hjälpa varhelst kattastrofer inträffar i världen, senast Japan och Haiti
förnödenheter och material skickas även till de fientligaste inställda länderna mot Israel, men då offtas genom ett tredje land så att ursprungs landet (Israel) inte skall synlig göras. När man gav Gaza till dom palestinska araberna i utbyte mot fred, fick man tiotusentals raket-besjutningar tillbaka, i flera år stod Israel ut innan man gick in i Gaza militärt, samma sak hände när Israel lämnade Libanon, FN:s löfte om att avväpna hizbolla blev inget av, som ur askan i eld blev det för Israel. Nästan en hel värld fördömer Israel:s bojkott av Gaza, trots att Israel dagligen raket beskjuts, samtidigt som 1000 tals ton material/förnödenheter levereras av Israel in i Gaza varje vecka. Israel ger land för fred, får terror som lön, men fortsätter ändå med sina hjälp sändningar. Samma ologiska handlande av Israel kan man se när det gäller fångutväxlingen av den Israeliska soldaten Gilad Shalit. Inga brev, inga besök, inga livstecken förutom vid tänkta fångutväxlingar, oskyldig och utan kontakt med omvärlden i över 5 år. 1027 palestinska
fångar/terrorister som suttit i Israeliska fängelser släpps av Israel, fångar som tagit i mot besök, Röda korset har bl. a. regelbundet besökt fångarna, många har utbildat sig, flertal är inskrivna på universitet runt om i världen bl. a. en fånge som fängslades 1978 var analfabet, när han nu friges innehar han en doktors grad. Många av dessa terrorister kommer att döda oskyldiga Israeler igen, frivilligt eller på tvingade av Hamas i Gaza, ändå utsätter man sig och gör denna uppoffring i Israel, detta för en enda Israelisk soldat. Israels handlande visar på en fördömligthet, som borde berömmas, men fördömelse är vad en nästan enad värld har att ge Israel.
FN borde be Israel om förlåtelse, Sverige med politiker borde be Israel om förlåtelse, en journalist kår borde rannsaka sig och tillsammans med radio och TV förmedla en rättvis bild av Israel och borde be Israel om förlåtelse, författare och kändisar som fördömt Israel orättfärdigt med lögnen om Israel borde söka sanningen och göra det som är rätt och be Israel om förlåtelse. ÖA borde publicera denna insändare, så att något av denna sanningen synlig görs.
m v h Thomas Lundgren
11-09-09
Svensk media, politiker, allehanda kändisar, annsedda med titlar, olika och oense i mycket, men nu enade och förenade i kampen för ett bildande av en Palestinsk stat. Nu senast uttalanden av Urban Ahlin socialdemokraternas tales man i utrikespolitik och vice ordförande i riksdagens utrikesutskott samt
Carin Jämtin socialdemokratisk partisekreterare uttalade i en gemensam deklaration "Vi vill att Sveriges regering skall erkänna staten Palestina. Omvärlden måste sätta press på Israel som vägrar fredsförhandla med Palestina".
Professor emeritus i internationell rätt Ove Bring vill inte vara sämre: "Sverige ska tillhöra den majoritet i FN som röstar för ett erkännande av Palestina som stat". Ove Bring konstaterar också gemensamt med nämnda politiker: "att det palestinska ledarskapet tröttnat på att den så kallade fredsprocessen inte ger resultat. Regeringen verkar i samma linje, välkomnar och uppgraderar palestinierna som får ambassadörstatus, Carl Bildt är den som drivit på.
Enade är de nu, tillsammans de stå med kända författare, kända journalister, skallande! freden skall nås, rättvisa skippas, ty en stat skall uppstå. Utan att förstå på terrorn dom så, vad är det dom gör dessa annsedda med titlar och erkännande som få? Beundran av varandra ser dom ut att uppnå. Att deras grund är kvicksand och deras rättvisa gungfly dom inte vill förstå, samsynen på fredsträvande, är det som bödeln brukar uppnå. Finns ingen förståndig bland dem? Snart är det för sent, målet nu i höst är ett erkännande
av att bilda en Palestinsk stat mitt i Israel. Delning av landet Israel, delning av staden Jerusalem blir då ett faktum.
Alla ni som strävar och vill att Sverige skall erkänna palestina som egen stat inom israels gränser borde skämmas, ni borde genomskåda och veta att Hamas och PLO har som mål, Israels utplåning. Om Israels fientliga grannar erkännde Israels rätt att existera skulle freden uppnås, varför ställer ni er på den sida som terrorisera och mördar? Palestinska myndigheten hyllar terror och mord kultur, mördare framhävs som
förebilder för palestinska barn, offentliga platser, skolor och institutioner namnges efter barnamördare. Men folk rätts experten Ove Bring ser inget problem i detta, i alla fall så är det inget att orda om, nej ett fredsträvande folk är nog Ove Brings epitet på den palestinska myndigheten.
Ni som vet, ni som borde veta, Israel är garanten för att både judar och araber skall kunna leva i frihet, all mark som Palestinierna har eller får, leder till "juden frie". Ni som säger er stå på rättens sida, Ni borde stå på Israels sida och utöva press på Palestinierna och på övriga arabstater för ett erkännande av den judiska staten Israel. Ni som viftar med folkrättsliga åtgärder formade av FN stadgar och dess majoritet, samma församling som satte den nu förhatlige Mohammar Khadaffis Libyen som ordförande land i FN råd för mänskliga rättigheter, tillsammans med likasinnade hittade dom bara ett land som bröt mot dom mänskliga rättigheterna, ja ni gissade rätt, Israel, och tro inte att det var i dåtid, nej 2006 var året Khadaffi fick förtroendet. Vart var ni då? Ni med ert engagemang och ert rätts patos, Israels fråga till er då var "hur
kan ni låta detta ske? Har ni ingen skam i kroppen?" Med samma rop, ropar vi nu, "hur kan ni låta det ske?"
M v h Thomas Lundgren
11-08-09
Om en lögn upprepas tillräckligt många gånger blir den tillslut en vedertagen sanning.
När lögnen är vedertagen och upprepas, dessutom av politiker och huvud delen av media, då ifråga sätts inte längre källan och ursprunget utan lögnen blir till sanning. Beslut, åtgärder och ställningstagande bygger då på denna lögn. Ett exempel som bekräftar detta är påståendet att den så kallade Västbanken (det som tidigare var Judeen och Samarien) skulle vara ockuperat Palestinskt område av Israel. Israeliska bosättare på dessa områden benämns ofta av media som olagliga, därför att de skulle vara byggda på denna "ockuperade" mark. Nyligen fick ansvariga inom Coop forum stå till svars inför TV4 nyheterna -"varför ingår i ert sortiment den Israeliska produkten "Sodastreamer" som tillverkas på det ockuperade Västbanken?" Den ansvarige inom Coop bedyrade att dom inte längre skall köpa in Sodastreamer. Senare stod det att läsa på TV4 text: -Coop köper inte längre in Sodastreamer, om dom är tillverkade på västbanken och hoppas samtidigt att flera skall följer deras exempel. Men nu kan vem som helst ta del av och förstå att detta är en vedertagen lögn, se och gå in på You tube "The trouth about the Vest Bank" ta del av videon som förklarar
utifrån historisk fakta om den Israeliska-Palestinska konflikten.
Om man känner till fakta och dessutom är journalist eller politiker och ändå vidhåller lögnen, då sällar man sig till den tragiska skara som historien hittar och dömer.
Mvh Thomas Lundgren
11-06-29
Örnsköldsviks Allehanda 11-07-01
Hets mot folkgrupp?
Hassib Aljassem är en duktig politisk tecknare och hans alster väcker ofta uppmärksamhet. Precis som bra politiska satirteckningar ska göra.
Hans senaste teckning, som i onsdags publicerades på de liberala ledarsidorna i Tidningen Ångermanland, Örnsköldsviks Allehanda och Sundsvalls Tidning, har dock fått en läsare att reagera med en polisanmälning för hets mot folkgrupp. Läsaren anser att teckningen var kränkande mot det judiska folket.
Den här ledarsidan publicerar inte texter eller bilder med avsikten att kränka personer eller för att hetsa mot någon eller några på grund av etnicitet, religion eller sexuell läggning.
Den teckning som vi valde att publicera här på ledarsidan kunde och kan, enligt vår mening, inte uppfattas som att den kränker en folkgrupp.
Nu får en juridisk process avgöra om den här tidningen på något sätt brutit mot lagen och den processen välkomnar vi.
/Anders Rönmark
Svar: 11-07-02
Hej Susann, jag vädjar till ditt eget språk bruk! "ordet fritt".
Med anledning av Hassib Aljassem teckning på ledarsidan den 29 juni och som ledde till en anmälan mot ÖA "för hets mot folkgrupp".
Anmälaren ansåg teckningen vara kränkande mot det judiska folket. ÖA politiska redaktör Anders Rönmark försvarar sig i ÖA den 1 juli.
-"den här ledarsidan publicerar inte texter eller bilder med avsikt att kränka personer eller för hets mot någon eller några på grund av
etnicitet, religion eller sexuell läggning". Och anser att teckningen enligt ÖA:s uppfattning inte är kränkande mot folkgrupp."
Teckningar, nidbilder, demoniserande och nedvärderande om det judiska folket är inget nytt, det som är nytt är att det numera riktar sig mot judarnas historiska hemland Israel. Då liksom nu, anser dom sig oskyldiga, de som sprider dessa texter och bilder. På sätt och vis är det förståligt, bilden om Israel och budskapet som teckningen förmedlar är så vedertagen och spriden i olika former och sätt, att den kommit att representera sanningen.
Att den bilden också är rådande hos redaktören förstår man av redaktörens oförståelse av anmälningen. Inget nytt under solen, redan före och under krigstid anpassade sig dom 10 ledande svenska dagstidningar till den rådande allmänna bilden av judarna som rådde i Europa, detta visar media forskaren Göran Leths i en undersökning - "likgiltighet mot judarnas situation, fastän man kände till deras utsatthet,
blev man med tiden anpassningsbar till nazismens antisemitism." Teckningen som publicerades på ledarsidan har en berättelse, ett budskap som inte går att missförstås. Det är också det tragiska, berättelsen förmedlar en felaktigt, lögnaktig och missvisande bild.
Min fråga blir: Eftersom ÖA publicerat bilden, anser ni den också förmedla en rättvis bild av verkligheten?
Eller förmedlar den en falsk bild av verkligheten? eller är budskapet något annat? Svaret är ändå inte nog, det ursäktar till en viss del, men är det inte så, att allas vår plikt är att söka sanningen som ligger bortom fördomar, lögner och manipulationer Bara då när vi gjort vår plikt, kan vi försvara oss.
MVH Thomas Lundgren
11-06-26
Socialdemokraternas talesman i utrikesfrågor Urban Ahlin skriver i expressen den 26/6, "Vi måste erkänna staten Palestina".
Urban Ahlin vurmar för att, regeringen tillsammans med socialdemokraterna skall ge sitt stöd för ett erkännande av staten
Palestina. Urban Ahlin ser inte de ouppfyllda kriterierna av PA-myndigheten som folkrätten kräver som något problem, utan skyller detta på Israels ockupation, som enligt Urban Ahlin också är hindret, som står i vägen för fred.
I Urban Ahlins framtids drömmar beskriver han två livskraftiga och demokratiska stater som lever sida vid sida inom säkra och erkända gränser. Att som Urban Ahlin drömma är väl en sak, men att aningslöst och blåögt betrakta verkligheten utan verklighetens glasögon får just detta att felaktiga och livsfarliga beslut kommer i dagen. Urban Ahlin är inte vem som helst, utan som socialdemokraternas talesman i utrikespolitiska frågor, finns det en tyngd som kan påverka oss alla. Urban Ahlin vill dela landet Israel och staden Jerusalem till en för Israel omöjlig försvars gräns, han lägger dessutom landet i händerna på en terror organisation, som skulle få hells-angels att framstå som oskyldiga lamm. Dessutom på den omhuldade Palestinska-myndigheten, som styr delar av samarien och judeen genom Mahamoud Abbas, vilkens mandat som "president" löpte ut redan 2009. Med andra ord vill Urban Ahlin erkänna en olaglig, odemokratisk regim som inte ens kontrollerar det önskade territoriet, Urban Ahlin skulle lika gärna kunna erkänna Disneyland.
Både Hamas och den PA-myndigheten har som målsättning: Israels förstörelse. Dessa båda, fast man klöser ut ögonen på varandra, är enade och visar tydligt att terror och mordkulturen både prisas och hyllas, mördare framhävs som förebilder för palestinska barn, offentliga platser, skolor och institutioner namnges efter barnamördare. PA-myndighetens glorifiering av terrorister och barnamördare förekommer lika regelbundet som fredags bönen. När Jordanien efter anfallskriget 1948 ockuperade bl.a. östra Jerusalem fanns inget krav från arabernas sida om en palestinsk stat, kanske detta berodde på att benämningen "palestinier" på den tiden hade den rätta benämningen och som gällde judar. Att Israel står där dom står idag beror på arabisk krigföring inte tvärtom som Urban Ahlin påstår den sk "ockupationen", Israels så kallade ockupation var ett krigssymton, inte en krigs orsak. Det är bara under Israels makt övertaganden som alla religioner kunnat utöva och besöka sin religiösa platser, det är bara under Israels maktutövande som minoriteters rättigheter tillvaratagits, det är bara under Israelisk styre som den arabiska befolkningen är garanterad en rättvis behandling. Under arabiskt styre förstördes judiska synagogor och judar förbjöds tillträde till hela det ockuperade östra Jerusalem. Detta är inget som Urban Ahlin vurmar om, vems väl och ve är det man så strävar för?
Verkligheten för dessa medborgare innebär läran att hata det judiska folket, allt iklätt med förtyck och ofrihet för ett redan så plågat folk som den arabiska-palestinska befolkningen. Israel är mellanösterns befolknings hopp. Det som driver Urban Ahlin skrämmer i allafall mig, för så okunnig kan han inte vara, att allt kan ursäktas av vanlig svensk anings och blåögdhet.
MVH Thomas Lundgren
11-06-20
Nyligen meddelande Handelanställdas förbund att man stöder aktionen ship to Gaza, målet med aktionen säger man, är att häva den Israeliska blockaden mot Gaza, samt att bistå Gaza borna med bristvaror bl.a. fotbollar och byggmaterial skall överlämnas till Gaza borna. Detta verkar bra och ser riktigt ut, att ställa upp för utsatta, påverka för en bättre värld, tanken är god, göra något bra, protestera mot förtryck och ockupation. Kanske är det och många fler, några av de tankar som
legat till grund för att officiellt stödja aktionen? Allt skulle nu vara väl och med tanke på att protesterna mot aktionen är näst intill obefintlig och det passiva stödet verkar finnas för aktionen, då skulle man också kunna tro att allt är väl.
Allt är dock icke väl, sanningen är en helt annan, aktionen ship to Gaza är i stället en skammens företeelse, den är sjösatt med antisemitism och antisionismens ansikte. När man stöder aktionen ship to Gaza skall man veta att medarrangör är den turkiska organisationen IHH som har kopplingar till terrordåd. Nyligen visades på Al Jazeera hur IHH medlemmar sjöng antisemitiska sånger och sade att de skulle dö som martyrer. Detta är kanske inget problem för Handelsanställdas förbund? och att Hamas har som måtto: "Israels förstörelse" (som man understryker dagligen genom att raket- beskjuta Israel, bara i år fram till 15 april har 313 raketer avfyrats) kanske även detta anses som en bagatell av handelsanställdas förbund. Under samma tid levererade Israel 3.656 lastbilslaster med livsmedel och sjukvårdsmaterial samt 1.100 lastbilslaster med 50.000 ton byggmaterial till Gaza.
Både FN och EU säger att det är möjligt att få in allting utom vapen och icke projektbaserat byggnadsmaterial till Gaza, numera är gränsen mot Egypten också öppen (vilket tragiskt nog är en väg in för vapen och raketer till Gaza). Konflikten Israel/Palestina är enkel att beskriva men innehåller ett moment 22 för att lösa. Detta beror på att den ena parten har som mål att förgöra den andre, Israel har som mål att överleva. Inte är det en skam att försöka hindra detta genom att blockera införsel av div. vapen, när ens grannar har som mål att förgöra dig, inte heller är det aggressivt att bygga en mur (10% av den totala längden är betong resten är stängsel) eller stängsel för att hindra terrorister att komma in i Israel (detta har också minskat med 95% sedan muren byggdes).
Handelanställdas förbunds agerande i detta är i linje med den förvrängda och missvisande bilden av Israel/Palestina konflikten. Därför har media den större skuld som bidragit till den förljugna bilden av Israel, men var och en är ansvarig för sitt eget handlande, att låta sig påverkas så att ens beslut berättigar terror och våld är ett skammens handlande, rätt och rättvisa åsidosätts för att stödet skall kunna fortgå, men med tiden och i historiens ljus ikläds skammens rodnad.
MVH Thomas Lundgren
11-06-02
Den olösliga konflikten
En bedragen värld samlade på lögnens altare, enade är de nu, de oförenade, med Barak Hussein Obama USA presidents uttalande i veckan är det sista hindret undanröjt.
USA, Ryssland, EU, FN och så klart Arabförbundet, alla är nu enade, dela staden, dela landet. Israel stort som ångermanland med en 1/1000 av jordens befolkning.
I detta land skall nu en stat bildas med ett stulet namn och påhittade områden utan historisk förankring. Det har historiskt sett aldrig funnits ett Palestina som inte varit Judiskt, Palestinier var benämningen på Judar, Judeen och Samarien blev Västbanken, men med lögn och namn ändringar som en del i en medveten strategi lyckades Yasser Arafat
vinna världens sympati. Samtidigt som Israel utkämpat sex krig sedan staten Israel bildades 1948 och vunnit dem alla, har man förlorat världens sympati, arabländerna som startat krigen har samtidigt vunnit världens sympati.
I sanningens ljus är konflikten enkel att beskriva, men lika enkel som den är att beskriva är den hopplös i sin olöslighet.
Så lögnens väg blir en möjlig väg, medan sanningens väg blir olöslig. Eftersom världen vill ha fred till vilket pris som hälst, blir det på bekostnad av sanningen och då offras Israel. 1948 bildades den Judiska staten Israel, Israel sa också ja till en arabisk stat, arabländernas svar var nej till att erkänna israel, nej till förhandlingar, nej till fred.
Detta är konfliktens kärna, att den ena parten inte erkänner den andre och med anfalls krig och terror bekräftar man det varje dag. Palestinska tv program förhärligar självmordsbombare, samtidigt som man tydligt visar att Israel är en icke framtida existerande nation. Hamas som styr på Gaza har som måtto: Israels förstörelse.
Världen ser inte, hör inget, "ockupationen", ropar man med enad stämma-detta är orsaken till konflikten, Israel måste lämna de ockuperade områdena då blir det fred.
Att den ena sidan vill förgöra den andre, vill inte världen se, det kanske beror på att dom icke vet hur dom skall lösa det. Då offrar man sanningen och Israel. Men du värld kom ihåg, Israel fanns för tusentals år sedan och det finns nu idag, riken har kommit och gott, härskare likaså och bara i historiböckerna kan du finna dem.
Men Israel denna lilla nation verkar odödlig. Du värld av idag, akta dig så du inte förlyfter dig och gör dig illa, tänk på hur det har gått för dem som gått emot Israel och dess folk, vakna upp och betänk, många är det som kommit och gott, men det Judiska folket har bestått.
MVH Thomas Lundgren
11-03-01
Våra förutseende ledare
Nu faller de den ene efter den andre, tyrannerna, vissa värre än andra, som den nu aktuelle Libyens Muammar Khadaffi. Tidigare FN-rådets ledare
för mänskliga rättigheter, tillsammans med likasinnade som Kuba, Kina, Saudiarabien och Pakistan, Rådet som bl.a framförhandlats av vår egen Jan Eliasson, demokratins misslyckanden med kattastrofala följder när majoriteten av diktaturer värnar den egna totalitära makten och har som gemensammt mål fiendskapen mot staten Israel. Israel den enda demokratin i regionen, men av rådet pekas Israel ut som rasistiskt i 80% av alla samlade resolutioner fram till 2008. Övriga nationer intar en tystnad och passivitet som möjliggör att svart blir vitt och rätt blir fel och fel nation pekas ut. Så upprepas farsen när FN:s generalförsamling invigdes 2009, då tilläts Libyens Muommar Khadaffi ta huvudrollen efter att ha introduserats som "revolutionens ledare" Afrikanske unionens President och kungars kung i Afrika. En annan var Irans Mahmoud Ahmadinejad där han tilläts spy ur sig och som han delade med M Gaddafi anklagelser mot den "sionistiska regimen" Israel.
Dessa ledare var desamma då som nu, en efter en faller de och dom som inte fallit darrar i sina palats. Nu hörs rösterna, nu när man ser vart vinden blåser, nu tävlar man om vem som fördömer dem hårdast. EU, FN, nationer, ledare, politiker och inte minst våra ledarskribenter avlöser varandra i självförträffliga analyser och klartänkthet. Men varför hördes ni inte? varför fick vi inte tidigare ta del av ert förutseende? Ni hade möjligheten bl.a. när Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i nämnda G-försammling försvarade sitt land-"Vi hörde ingenting-absolut ingenting alla de gånger vi (Israel) blivit utsatt för otaliga angrepp, 8 år av ständiga raket beskjutningar, vi hörde ingenting från FN. FN:s råd för mänskliga rättigheter, namnet är en falsk institution om det någonsin funnits en. Hur kan ni acceptera denna fars?"
Sanningen är, tystnad och passivitet får råda där fördömanden orättfärdigt haglar över Israel, eller så får Israel föraktare som Jan Guillou eller ship to Gaza resenären Mattias Gardell utrymme. Mattias Gardell som inte skräder fördömanden om Israel, mindre känt är hans förhållande till khadaffi redan 1992 beskrev han diktatorn "allas vår broder" och visar förståelse för khadaffis demokratimodell.
Israel landet som är omgiven av dessa länder som nu skakar, borde få vårat stöd, det är både förutseende och klartänkt, men framförallt om vi menar oss stå för det som är rättvisa, sanning och i historiens ljus det rätta.
Mvh Thomas Lundgren
11-01-27
"OM detta må ni berätta"
"Om detta må ni berätta" är rubriken på den bok som sammanställdes av forum för levande historia, detta på uppdrag av regeringen genom Göran Persson. Det inrättades också en nationell minnesdag över förintelsens offer den 27/1 varje år och som hänvisar till befrielsen av förintelselägret Auschwitz.
Kulmen på hatet och föraktet genom historien som förföljt judarna fram till den slutliga lösningen, Auschwitz. Symbolen på förintelsens ohyggligheter, och dess befrielse som vi manifesterar i dag, "befrielsedagen" 27/1 1945.
"OM detta må ni berätta" är vårat arv och våran skyldighet, arvet efter förintelsen. Tystnaden är ett accepterande av tillståndet, i vår tid, där vi är. Forum för levande historia visar på svenskens förhållande till förintelsen "många visste vad som försegick, men de flesta teg, var likgiltiga eller prioriterade helt enkelt att arbeta med något annat.
Hur har det gått? hur har vi hanterat arvet efter förintelsen? Aldrig har antisemitismen varit så stor som nu sedan 2-v-kriget. Judar i vårat land samlas bakom säkerhetsdörrar, säkerhetsvakter är en normalitet. Ute bland folk döljer allt fler sin judiska tillhörighet, visa av erfarenhet för att undvika förföljelser och trakasserier. Mindre än en mansålder efter Auschwitz befrielse kan vi konstatera, vi har misslyckats! Judarna är otryggare än någonsin i vårat land.
"Om detta må vi också berätta" Ordförande för Stockholms synagoga Lena Posner-Köros uttryckte i ett av sina minnestal: "Att minnas förintelsens fasor denna dag är inget självändamål, om vi inte agerar på företeelser som sker i dag. Därför vädjar jag till er politiker och opinionsbildare, att inte
tiga om detta som skett när antisemitismen på nytt är synligt i vårat land. Minnet över förintelsen måste följas av handling. Därför kräver vi att svenska kyrkan slutar hota med bojkott av Israel. Därför kräver vi att politiker i Sverige slutar omfamna dem som går under Hamas och Hizbollahs flaggor".
"Om detta må ni berätta" Det dolda judehatet riktas i dag mot judarnas historiska hemland Israel. Israel landet som överlevande judar såg som sitt hopp, när dom som överlevande och ensamma möttes av människors ovilja och främlingskap. En av dessa var den då 15-årige Zelig Zitvak, överlevande från Auschwitz, den ende i sin släkt. Hans ord får symbolisera Israels betydelse för judarna, när han för första gången sätter sina fötter på Israelisk mark den 29 nov 1947. -jag är hemma, det här har varit mitt hem i 3000 år. 51-år senare när han besöker sin födelsestad i Polen, hör han återigen "jasså, aporna är tillbaka". Och på frågan hur Zelig Zitvak upplever det? blir hans ord -Jag är stolt, jag har pengar, jag har ett hem och ett land som stod bakom mig och beskyddade mig, "jag var någon".
"Om detta må ni berätta" Israel landet där judarna har sin fristad, tryggheten, fast man är omgiven av fiender som vill förgöra dem.
"Om detta må ni berätta" FN, media, politiker och allehanda kändisar bidrar och förmedlar en lögnaktig bild av detta Israel. Till och med kyrkor vänder Israel ryggen, följden är den ökande antisemitismen i vårat land. Vi kan inte tiga, får inte tiga, vara likgiltiga eller undandra oss vårat ansvar, historien kommer att döma oss. Vi kräver inget annat än vad vi alla förväntar oss, inga fördelar, ingen partiskhet, ingen särskillnad, bara detta: ge Israel deras rätt och rättvisa, det är nog. Om detta må vi aldrig tystna.
"Om detta må ni berätta"
MVH Thomas
10-12-27
Det kommer att komma en skiljelinje
Detta är ett öppet brev, det skickas till Samfundet Sverige-Israel (Thore Tafvelin), Predikantförbundet i Ö-vik (Thomas Nordberg ordförande), Jonny Widell;s hemsida (www.profetior.se), samt för kännedom till div. personer i min mail bekantskap. /Thomas Lundgren
På initiativ av Göran Persson tillkom boken "Om detta må ni berätta" en bok om förintelsen i Europa 1933-1945 utgiven av regeringskansliet Levande Historia. Allt sedan 1999 har den 27 januari varit en nationell minnesdag i Sverige och från 2005 har FN deklarerat dagen som en internationell minnesdag över Förintelsens offer.
Målet med förintelsen av Judar var att eliminera deras biologiska existens. I bokens kapitel om "Lärdomar" kan man läsa:
Förintelsen ägde rum därför att människor som du och jag valde att planera massmord och utföra dom under en lång följd av år. De kunde ha träffat andra val. De borde ha gjort det. Huruvida Judarna har en framtid i Europa förblir en öppen fråga. Men att förneka eller inte bry sig om arvet efter förintelsen medför en avsevärd fara för vår gemensamma framtid.
Så vad blir våran lärdom? Ser vi med öppna ögon på vad som sker mitt ibland oss? Ansvaret inför arvet efter förintelsen, hur agerar vi?
Aldrig har antisemitismen varit så stor som nu sedan 2:a världskriget. Det välkända Simon Wisentahal-centret, varnar judar för att resa till södra Sverige och i synnerhet Malmö-området. Rabbinen i Malmö Shneur Kesselman bekräftar att varningen är befogad, Malmös Judar utsätts för frekventa trakasserier av olika slag.
Det dolda Judehat som växer idag riktas numera mot Judarnas historiska hemland Israel. På samma sätt som nazismen bedrev lögner, osanna beskyllningar och påhittade egenskaper om Judarna, får staten Israel se sig bli allt mer föraktat i världens ögon. 2:a världskrigets Europeiska invånares passivitet mot Judeförföljelserna, har i dag sin parallell med den behandlingen som den Judiska
staten Israel utsätts för. Denna bild som sprids av media, förstärks av FN, som å ena sidan (i sina egna ögon) är en organisation där världens länder möts för att verka för hela mänsklighetens bästa, och där vi högtidlighåller detta varje år den 24/10 med officiell flaggdag den Svenska och FN flaggan
tillsammans, men å andra sidan är det den organisation som bidrar och sprider den lögnaktiga bilden om Israel, vilket får antisemitismen att öka.
FN:s råd för mänskliga rättigheter, som har fram förhandlats av vår egen Jan Eliasson, och som ersatt den gamla kommissionen (som även den var en katastrof) bildades 2006. Detta råd som bl.a. består av Libyen, Iran, Kina, Kuba, Saudiarabien och Pakistan, har fram till 2008 utfärdat kritik mot Israel i 80% av rådets resolutioner riktade mot enskilda länder.
Bilden av Israel och Israels anseende har avsevärt försämrats i omvärldens ögon. Israel är den enda Judiska nationen i världen, garanten för Judarnas säkerhet, och hoppet för många Judar runt om i våran värld, som upplever det som Judarna får uppleva i Malmö.
Det får aldrig hända igen! "Förintelsen", detta upprop ställer sig de flesta bakom, men att förknippas med sympati för Israel, det värjer man sig ifrån. T.o.m. när det i våran stad skall manifesteras Förintelsens minnesdag, avråder man från arrangörerna sida, Israeliska symboler, så som flaggor och
dylikt. I en allt mer tynande uppslutning av manifestationen, sopar man bort allt som kan förknippas med staten Israel, och hoppas väl på detta uddlösa sätt samla en bredare uppslutning. Att FN;s företrädare går denna väg är inte förvånande, men att samfundet Sverige-Israel och predikant förbundet här i Ö-vik, väljer denna väg är mycket värre.
Att se tendenser, böjelser och vilken riktning som sker ibland oss är våran skyldighet, om vi skall leva upp till detta med att hanterar arvet efter Förintelsen. Annars kanske Guds ord besannas på oss "Menar du att du skall kunna undvika Guds dom, du människa, när du dömer dem som handlar så
och själv gör på samma sätt" eller "utanpå ser ni ut att vara rättfärdiga, men inuti är ni fulla av hyckleri och ondska".
Är det inte så att: prästens läppar skall bevara kunskap, och undervisning skall man hämta från hans mun". Eller känner ni inte till "Herren skall välsigna dem som välsigna dig och förbanna den som förbannar dig". När du eller jag, talar lågt om, föraktar, ser ned på, undanhåller dem deras rätt och rättvisa, då förbannar vi. Och då har Gud gett dem sitt löfte att avskilja oss.
Under flera år har flera av oss manifesterat förintelsens minnesdag genom att bära den Israeliska flaggan. Förra året avråddes vi detta och från arrangörs håll menade man att inga Israeliska symboler skulle finnas med i manifestationståget. Vi respekterade detta genom att gå i ett eget m-tåg med flaggor och träffades inofficiellt i annan lokal. Det ser ut att bli likadant i år, då arrangören genom Thore Tafvelin påtalat samma ställningstagande.
-Alla andra dagar under året kan vi visa vårat stöd för Israel, men inte denna dag, en dag som inte skall förknippas med Israel, är förklaringen.
Om man betänker att Israel betyder "den som kämpar med GUD" kan det vara denna dag som blir en surdeg som fördärvar hela baket.
"och jag hörde en röst från himlen säga: Gå ut från henne mitt folk så att ni inte tar del i hennes synder och drabbas av hennes plågor"
"Gå inte som omaka par i ok med dem som inte tror. Vad har väl rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker? Eller vad kan den som tror dela med den som inte tror? Vad kan Guds tempel ha för gemenskap med avgudarna?............... Därför säger Herren: "Gå ut från dem och skilj er från dem och rör inte vid något orent".
"Jag uppmanar er bröder, att ge akt på dem som vållar splittring och kan bli er till fall. I strid mot den lära som ni fått undervisning i. Vänd er bort från dem, ty sådana tjänar inte vår Herre Kristus utan sin egen buk, och med milda ord och vackert tal bedrar de godtrogna människor."
Bröder, vi gör inte tjänster åt Gud, utan var och en av oss gör tjänst inför Hans Ansikte, "men den som älskar sin broder förblir i ljuset, och i honom finns inget som leder till fall, men den som hatar sin broder är i mörkret och vandrar i mörkret. Han vet inte vart han går, ty mörkret har förblindat hans ögon".
Kom ni ihåg den första tiden då ljuset kom till er. Ni fick utstå en hård kamp, somliga utsattes för åtlöje och blev hånade, andra stod sida vid sida med dem. Ni led tillsammans, eftersom ni visste att ni ägde något bättre, något som består. Det heter "Men om han drar sig undan finner min själ ingen glädje i honom". "Men vi hör inte till dem som drar sig undan och går förlorade. Vi hör istället till dem som tror och vinner sina själar".
/Mvh. Thomas Lundgren
|
